.

Ni anar inte vad konstig känsla jag hade när jag skulle sova igår. Det var nästan som natten innan ens födelsedag eller julafton när man var liten. Man bara låg där och tänkte så mycket på nästa dag att man inte kunde somna och hela kroppen bara vill att det skulle bli morgon. Häromdagen hade jag nog inte alls förstått hur glad jag är att det kommer folk hemifrån och hälsar på men nu kan jag inte bärga mig. Jag bara vill att timmarna ska rulla på så snabbt som möjligt! Direkt när jag har slutat 17.30 ska jag i alla fall ta bussen ner till High Wycombe och möta upp dem för middag på någon restaurang.